Idag slog det mig återigen att vi har väldigt långt hem. Pappa ringde mig idag och sa att mamma hade varit på sjukhuset för ryggen, inget så allvarligt som tur var. Men efter det samtalet och när jag såg att det var pappa som ringde mitt på dan tänkte jag ju på att det kan hända något där hemma och så har vi så långt hem, tar nästan en hel dag. Men så kan man inte gå och tänka, och det kommer förmodligen inte hända något allvarligt hemma i Skåne.
Krya på dig mamma och hoppas det blir bättre snart! <3
P.S. fick ett jättefint kort från mormor och morfar som hade skrivit några fina rader och bjöd oss till julfirande hos dom den 26. Blev jätteglad och får svara på det nu i veckan tror jag :)